August Julius Sundblom föds den 22 juni i Jomala, Jettböle. Föräldrar är Johan August Sundblom från Föglö och Juliana Lovisa från Sottunga. Fadern arbetar som kantor och klockare i Jomala kyrka.
Julius Sundblom utexamineras från seminariet för manliga lärare i Nykarleby. Den nyexaminerade Julius första lärartjänst är vid den privata högre folkskolan i Dalkarby i hemsocknen Jomala.
8 augusti: Julius Sundblom 23 år gifter sig med tullmästardottern Hilda Olivia Fredenberg 18 år.
18 september: Rafael Sundblom (1890-1958)
Arbetet med tidningen Åland börjar redan 1890 med att värva personer som är intresserade av att teckna aktier i tidningen. En av dem som värvar aktietecknare är folkskolläraren Julius Sundblom. I slutet av året har man tecknat 100 aktier à 100 mark per styck och tidningsplanerna kan ta konkret form.
1 april grundas Ålands första tidning: Tidningen Åland.
8 juni: Torvald Sundblom (1892-1971)
Från senhösten 1895 till 1901 är Julius Sundblom redaktör för folkbladet Västra Finland, som har sin redaktion i Åbo. Här lär han sig det journalistiska yrket.
Porträttet är taget i Åbo under den tiden. Redan då hade han fått lära sig att journalistik kunde vara ett "negativt nöje" som han själv uttryckte det.
4 februari: Julia (gift Stenius) (1896-1971)
Julius Sundblom fortsätter öka sitt innehav av aktier och år 1898 är han den störste aktieägaren.
År 1899 utger storfurste Nikolai II det så kallade februarimanifestet. Det innebär att tiden för förryskningen börjar och den finländska lantdagens makt att stifta egna lagar minskar. Nu kan istället tsaren stifta vilka lagar han vill i Finland.
Under åren som följer genomförs flera förryskningsåtgärder:
Redaktör Julius Sundblom lät sig inte tystas av censuren utan reagerade starkt mot det ryska förtrycket. Han representerade en ståndpunkt som kallades den konstitutionella linjen som inte ville inte acceptera förryskningen eftersom den var olaglig då den finska lantdagen inte godkänt förryskningslagarna. Julius Sundblom kritiserade förryskningen så starkt att han tvingades fly till Sverige under en tid.
När Julius Sundblom återvänder till tidningen Åland som chefredaktör år 1901 är tidningen etablerad och går med vinst. Tryckeriet är moderniserat. Samma år köper han också fastigheten på Strandgatan 16, även kallad tidningsgården.
Julius Sundblom var chefredaktör vid tidningen Åland åren 1893-1895 samt 1901-1903 och 1905-1945.
När Julius Sundblom återvänder till tidningen Åland som chefredaktör år 1901 är tidningen etablerad och går med vinst. Tryckeriet är moderniserat. Samma år köper han också fastigheten på Strandgatan 16 av paret Sittkoff för 22.500 mark. Gården kom senare att kallas tidningsgården och tryckerigården.
5 maj: Gunhild (gift Berglund) (1902-1967). Senare en av de första kvinnorna i Ålands Landsting.
Julius Sundblom hade ett ivrigt seglingsintresse och var kommodor för ÅSS - Åländska Segelsällskapet. Sommaren 1903 arrangerades Mariehamnsveckan, ett seglingsevenemang arrangerat av Mariehamns badanstalt, Airisto segelsällskap och Nyländska jaktklubben med Julius som tävlingsledare. Julius talar vid regattan och Carl Björkman, som gillar vad han hör, stiftar bekantskap med Sundblom vid middagen i Mariehamns badanstalt.
Efter sommaren 1903 skulle det ta ytterligare två år innan de ses, mer yrkesmässigt, till följd av Sundbloms landsförvisning. Detta är ett av många exempel på att sport och arbete sällan ligger långt från varandra i det åländska samhällsbygget. Det gör heller ingen förvånad att Carl Björkman efterträder Julius Sundblom som kommodor i ÅSS.
- Jörgen Pettersson i Ålands Idrott (2012)
Julius Sundblom blir landsförvisad till Sverige. Han är så hård i sin kritik mot förryskningen att han tvingas fly för att undgå ryska hämndaktioner. Han stationerar sig i Stockholm där han bland annat jobbar som utrikeskorrespondent för Hufvudstadsbladet.
Det ryska missnöjet med tsar Nikolajs envälde resulterar också i en storstrejk hösten 1905. I Finland passar man på och utlyser en egen storstrejk med huvudkravet att förryskningen ska upphöra. Den upphör också tillfälligt.
Ålänningarna går också med i strejken och grundar en strejkkommitté som ska hålla ordningen. Till ordförande väljs Julius Sundblom och till en av viceordförandena väljs Carl Björkman, länsman i Föglö. De två blir senare Ålandsrörelsens ledare och den första självstyrelsetidens dominerande politiker. Nu ser de till att det ryska skyddsgardet avväpnas och att dess chef kapten Smirnoff häktas.
Tsar Nikolaj II:s ställning börjar vackla på grund av motgångarna i rysk-japanska kriget. Därför kan Julius Sundblom återvända till Åland på hösten 1905. Nu blir han åter chefredaktör på tidningen Åland.
Storstrejken leder till önskat resultat för Finlands del. Storfurste Nikolaj II tvingas dra tillbaka alla förryskningsåtgärder och lantdagen får tillbaka sin lagstiftande makt.
Den gamla fyrståndslantdagen ersätts med en enkammarlantdag och allmän och lika rösträtt införs. Även kvinnor får rösträtt och valbarhet. Finland är därmed det första landet i Europa med rösträtt för kvinnor.
5 juni: Greta (gift Eriksson) (1906-1992)
Vid det första demokratiska lantdagsvalet 1907 ställer Julius Sundblom upp för Svenska folkpartiet. Han väljs in i lantdagen som en av två ålänningar. Sundblom blir sedan omvald flera gånger till och med 1917 års val.
Det första demokratiska lantdagsvalet genomförs i Finland. Julius Sundblom blir invald. Han blir sedan omvald flera gånger till och med 1917 års val. Han är oftast den enda representanten för Åland.
Julius Sundblom är med och grundar Ålands Ungdomsförbund, takorganisationen för de åländska lokala ungdomsföreningarna. Ungdomsföreningarna är de som på sikt utgör grunden för idrottsrörelsen på Åland. Julius var själv idrottsintresserad vid sidan av sitt engagemang i Åländska Segelsällskapet.
Tidningen Ålands gångtävlan 1922:
”Det kan framhållas att chefredaktör Julius Sundblom intog en mycket idrottsvänlig hållning och framträdde i många sammanhang som prisdonator. Särskilt synes han ha omhuldat motionsidrotter och simning.”
- ur Mariehamns stads historia 1911-1961
9 april: Bror Julius Sundblom (1910-1980)
Julius Sundblom fortsatte att vara engagerad i utbildningsfrågor även efter att han lämnade arbetet som lärare. Han drev därför på grundandet av folkskolor i landskapet liksom grundandet av Ålands folkhögskola i Finström och lantmannaskolan i Jomala.
Första världskriget varade från den 28 juli 1914 till den 11 november 1918. Kriget var den dittills största världsomfattande konflikten och kostade cirka 15 miljoner människor livet. På den ena sidan stod Tyskland och Österrike-Ungern, till vilka även Turkiet och Bulgarien anslöt sig (centralmakterna). På den andra sidan stod Frankrike, Ryssland och Storbritannien (trippelententen) samt Serbien och senare Japan, Italien, Rumänien och USA jämte ett mycket stort antal andra stater.
20 augusti: Interkommunala mötet på Ålands folkhögskola med kommunalmän från alla faståländska kommuner utom Lumparland. Mötet beslutar enhälligt att Åland ska lämna in en begäran om återförening med Sverige till Sveriges kung och regering.
Samtidigt som Finland försöker frigöra sig från det kaotiska Ryssland och bli ett självständigt land håller en grupp ålänningar med bland andra Nandor Johansson-Stenlid, Carl Björkman och Johannes Eriksson hemliga möten där de diskuterar Ålands framtid. De kommer fram till att det tryggaste för Åland är att återförenas med Sverige, det gamla moderlandet.
Den 20 augusti 1917 sammankallar gruppen till ett möte vid Ålands folkhögskola med kommunalmän från alla faståländska kommuner utom Lumparland. Mötet beslutar enhälligt att Åland ska lämna in en begäran om återförening med Sverige till Sveriges kung och regering. Julius Sundblom deltar i mötet och står bakom beslutet även om han ännu inte hör till de drivande krafterna bakom en återförening.
Under juldagarna 1917 börjar man en namninsamling för en återförening mellan Åland och Sverige. Totalt skriver närmare 8.000 ålänningar på listan. Det är en klar majoritet av den myndiga befolkningen. Gruppen bakom kraven på en återförening har nu växt till en folkrörelse.
”Det är triumviratet Eriksson-Björkman-Sundblom vi härefter hittar på den åländska kommandobryggan. Eriksson med sin folkliga resning och Björkman med sin knivskarpa juridiska intelligens kompletterande utmärkt varandra. Men utan Julius Sundblom skulle rörelsen saknat en verklig ledare.
- Johannes Salminen ”Ålandskungen” (s. 62-63)
I slutet av inbördeskriget avskiljer den finländska regeringen landskapet Åland som ett eget län i ett försök att lugna ålänningarna. En organisation bildas på Åland som ska föra Ålandsrörelsens talan. Den får benämningen landsting och skall ha representanter från alla åländska kommuner.
Under åren 1918 till 1922 skapar tidningen Åland sin profil som språkrör för åländska åsikter. Tidningen blir Julius Sundbloms främsta vapen när det gäller att bilda opinion i olika frågor.
Frågan är vad Åland skulle ha varit utan tidningen Åland under de viktiga kampåren. Om ålänningarna bara haft ett begränsat utrymme i en tidning som till exempel Åbo Underrättelser – vad hade hemmaopinionen då vetat om de politiska turerna kring Ålandsfrågan?
I slutet av januari 1918 bryter ett blodigt inbördeskrig ut i Finland. Landet delas upp i en röd del (södra Finland) och en vit del (norra och mellersta Finland).
Julius Sundblom, som befinner sig i Helsingfors, måste gå under jorden för att undgå att bli tillfångatagen av de röda. I maj 1918 när de vita segrar i inbördeskriget kan Julius Sundblom slutligen krypa fram ur sitt gömställe och återvända till Åland.
I februari 1919 får tidningen Åland en konkurrent i tidningen Ålandsposten. Ålandsposten ges ut i Helsingfors med vårdösonen Otto Andersson som ansvarig utgivare. Ålandsposten hade som målsättning att ändra ålänningarnas attityd i fråga om återförening. Naturligtvis fördes en hetsig debatt mellan tidningen Åland och uppstickaren, som bara höll ut till den 14 juni.
Julius Sundblom är med om att grunda stadens elverk. I Sundbloms hushåll finns faktiskt det första kylskåpet i staden.
Ålands Aktiebank, idag känd som Ålandsbanken, grundas redan 1919 av dåtida åländska entreprenörer. År 1942 registreras banken på Helsingforsbörsen.
1919 grundas Ålands Aktiebank av tolv framsynta bönder/skeppare/ sjökaptener/ , alla från Finström. Vid konstituerande bolagsstämman senare på året utsågs Julius Sundblom till förvaltningsrådets ordförande och som sådan verkar han de kommande tre åren.
- Erik Tudeer: "Ålandsbanken 1919-1979"
Landstinget arrangerar en andra namninsamling för att bevisa för världen hur stor enigheten är inom i den åländska opinionen. Den här gången ger man deltagarna möjlighet att skriva på två olika listor, en för återförening och en mot. Resultatet blir 9.735 namn för och 461 namn mot. Även om tillvägagångssättet inte kan jämföras med en folkomröstning med valhemlighet visar resultatet ändå att Ålandsrörelsen har en mycket stor majoritet bakom sig.
Landstinget ger Julius Sundblom i uppdrag att resa till Paris tillsammans med Johannes Eriksson och Johan Jansson för att föra ålänningarnas talan vid den stora fredskonferensen. Sundblom kan inga främmande språk men är duktig på att ta folk på rätt sätt, hög som låg. Denna egenskap är mycket användbar vid mötena med de olika delegaterna och diplomatiska tjänstemännen i Paris.
"I Paris knöt ålänningarna viktiga kontakter med samtidens stora i politiken och den franska pressen skrev vänligt om de tre exotiska öborna"
- ur "100 år med ÅLAND"
Julius var på många vis en aktiv medborgare och jobbade för stadens utveckling. Några axplock ur Julius Sundbloms verksamhet i Mariehamn:
Stadsfullmäktige:
Teaterföreningen i Mariehamn
I april 1920 antar Finlands riksdag en självstyrelselag för landskapet Åland. Lagen är ytterligare ett försök att vända den åländska opinionen. Julius Sundblom gör dock genast klart att någon självstyrelselag har landskapet inte begärt. Återförening är det enda som gäller.
I juni 1920 gör Finlands statsminister Rafael Erich ett besök i Mariehamn för att övertyga ålänningarna om hur bra självstyrelselagen är för Åland. Han låter samla de åländska kommunalmännen i rådhussalen i Societetshuset. Efter att statsministern hållit sitt tal tar Julius Sundblom till orda. Han förklarar att ålänningarna redan har sin åsikt om självstyrelselagen klar, det finns inget mera att diskutera. Därefter tågar han ut ur salen. Kommunalmännen följer efter.
När Julius Sundblom och Carl Björkman återvänder till Mariehamn med ångbåt i mitten 13 juli 1920 tar flera tusen ålänningar emot dem som hjältar med blommor och hurra-rop.
Nu har Julius Sundblom och ålänningarna gått för långt när de vägrar acceptera den självstyrelselag som statsminister Erich lovordat. Dagen efter mötet i rådhussalen i Socitetshuset, där ålänningarna tågat ut i protest ,arresteras därför Sundblom och Björkman för högförräderi. Först förs de till fängelse i Åbo och sedan vidare till Helsingfors i väntan på rättegång. Efter tre månader i häkte sätts Sundblom och Björkman på fri fot i väntan på rättegång. De döms senare till ett och ett halvt års tukthus, men benådas innan domen hinner verkställas.
Häktningsorder utfärdades även mot Johannes Eriksson, som emellertid befann sig i Sverige och inte behövde vara rädd för att utlämnas. Under sin tid i Sverige utsågs Johannes av landstinget på Åland att tillsammans med August Karlsson, som kunde engelska, från Gunnarsby att resa till London för att framlägga den åländska ståndpunkten inför Nationernas Förbunds råd, som hade sitt första sammanträde den 9 juli.
När tiden för avresan nalkades, beställde Sundblom skjuts till båten från gästgivare Eriksson. Denne kom med sitt ekipage, och Sundblom satte sig upp. Den uppvaktande detektiven tänkte göra likaledes men hejdades av Eriksson med ett: Stopp, min herre, jag kör för redaktören men inte för er. Den unge mannen, som förresten föreföll hygglig och föga trakterad av sitt uppdrag fick i en hast låna en cykel och trampa efter vagnen. Nyheten om häktningarna spred sig snabbt och vid båtens avgång hade en stor människoskara samlat sig, som gav sina sympatier för de båda fångarna livligt tillkänna i leverop och "Välkomna åter".
Birger Johansson - den första svenska konsuln på Åland ur Det var då... några minnesskisser (1962)
Nationernas Förbund (NF) utser tre rapportörer för att utreda Ålandsfrågan och skriva en rapport som ska ligga till grund för NF:s beslut. Rapporten läcker ut på våren 1921 och skingrar all optimism.
Rapportörerna föreslår att:
En ljus majnatt 1920 ror delar av det illegala landstinget över Ålands hav. De uppvaktar den svenska kungen med 9 733 namnunderskrifter, över 96 procent av de hemmavarande ålänningarna, som vädjar att få återförenas med Sverige. Gustav V blir mycket rörd, enligt inte helt säkra källor, tårögd och lovar salvelsefullt att verka för att öriket ska återförenas med konungariket Sverige. Hjalmar Brantinghåller ett brandtal för ålänningarnas sak. Det hjälper inte. Julius Sundblom och Carl Björkman kastas i fängelse i Finland för högförräderi.
En ljus majnatt 1920 ror delar av det illegala landstinget över Ålands hav. De uppvaktar den svenska kungen med 9 733 namnunderskrifter, över 96 procent av de hemmavarande ålänningarna, som vädjar att få återförenas med Sverige. Gustav V blir mycket rörd, enligt inte helt säkra källor, tårögd och lovar salvelsefullt att verka för att öriket ska återförenas med konungariket Sverige. Hjalmar Brantinghåller ett brandtal för ålänningarnas sak.
Det hjälper inte. Julius Sundblom och Carl Björkman kastas i fängelse i Finland för högförräderi.
- Jan Helin bloggar om Åland och svenskheten
Ålandskonventionen om Ålands permanenta demilitarisering och neutralisering antas den 20 oktober i Genève. Konventionen undertecknas av signatärmakterna Finland, Sverige, Estland, Lettland, Polen, Tyskland, Danmark, England, Frankrike och Italien. Även Island, som vid undertecknandet var i union med Danmark, tillhör sedan sin självständighet signatärmakterna.
24 juni i Genève: NF:s råd avgör Ålandsfrågan helt i enlighet med rapportörernas förslag. Förslaget går ut på att:
- Åland ska höra till Finland, men att självstyrelsen ska förstärkas med en garantilag - Åland åter ska demilitariseras
9 juni: Julius Sundblom blir vald till talman.
Än idag firar vi Ålands självstyrelsedag den 9 juni till minne av Ålands landstings första sammanträde den 9 juni 1922.
Till vicetalman utses Johannes Eriksson och till lantråd utses Carl Björkman.
22-25 juni: Julius Sundblom är invigningstalare vid Finlandsvenska sångfesten i Mariehamn. Under festen 1922 flaggades det med den dåvarande trevådsflaggan som var den inofficiella åländska flaggan och som förbjöds av Finland 1935. 1953 togs beslutet om den nuvarande och officiella korsflaggan i blått, gult och rött.
Den var trefasig blå-gul-blå och hissades under stor pompa och ståt för första gången i samband med den stora, självstyrelsen definierande, sångfesten... till musik och fuktiga ögon gick den fladdrande flaggan i topp, allt medan folket sjöng och gladdes åt det stycke som skulle bli den nya självstyrelsens kännetecken. I Finland blev man inte lika glad över den nya fina flaggan.
Klicka på länken nedan för att se ett filmklipp och flytta tidsmarkören till 30m18s till inslaget från sångfesten där den gamla flaggan vajar och Julius invigningstalar.
Julius och Hildas dotter Gunhild "Gunni" och Ruben Berglund gifter sig.
12 november: Det brinner i tidningshuset! Branden upptäcks av Julius Sundblom själv, som rusar upp på vinden med en brandspruta i handen. Men elden har fått fäste och det finns inget han kan göra. Orsaken till branden är förmodligen kortslutning i en eldosa på vinden. När elden slutligen är släckt är gårdens ytter- och mellantak till stor del förstörda.
Efter branden byggs tidningshuset till med en våning med takdekor i empirelik stil. I övre våningens södra ände inreddes en våning för chefredaktör Sundblom med familj.
14 juni: President Svinhufvud besöker Åland och hälsas välkommen av talman Julius Sundblom.
Svinhufvud och Sundblom hade ett gemensamt förflutet som "laglighetsmän" i den gamla lantdagen och skämtade om att de varit med "under verkligt hårda tider"
-ur "100 år med ÅLAND"
Finland förbjöd användandet av den åländska "trevådsflaggan" (blå-gul-blå).
Ursinnig, besviken och förbannad lät "Julle" såga ner flaggstången på sin gård - en fot ovanför marken - vid Strandgatan 16. Det blev hans protest gentemot den behandling den åländska flaggan fick från Finland.
28 maj: "Ålands första egna flygplan invigs på Lilla Holmen. Julius Sundblom var naturligtvis med om den moderna tidens intåg" skriver Benita Mattsson-Eklund i Ålandstidningens historik "100 år med ÅLAND"
Mot slutet av 1930-talet hårdnar världsläget dramatiskt. Precis som i alla stormaktskonflikter sedan 1809 blir Ålands ställning föremål för strategiska diskussioner.
I militära kretsar i Sverige och Finland har Åland ända sedan 1920-talet setts som en svag punkt i ländernas försvar på grund av demilitariseringen.
I mitten av 1930-talet börjar denna synpunkt vinna gehör också på regeringshåll i de båda länderna. Sverige fruktar en tysk ockupation av ögruppen och Finland en rysk. Resultatet är den så kallade Stockholmsplanen från juni 1938 (även kallad Ålandsplanen) enligt vilken de södra och västra delarna av Åland ska befästas.
Över 3.000 ålänningar demonstrerar sitt missnöje med Stockholmsplanen i det så kallade Bondetåget. Tåget gick av stapeln i samband med landstingets behandling av åländsk värnplikt. Talmannen Sundblom är fast besluten att till varje pris hålla fast vid neutralitetskonventionen och att vägra acceptera åländsk värnplikt. Som vanligt har han landstingsmännen bakom sig. Vid ett extra möte i oktober 1938 säger landstinget enhälligt nej.
Klicka på filmen nedan för att se ett samtida klipp ur "Åland - Bryggan mellan tvenne broderfolk" där Julius bl.a. är påväg till ett landstingsmöte.
I tidningsgårdens fönster sitter tre av Julius och Hildas barnbarn och vinkar. Julius är påväg till ett landstingsmöte på Societetshuset "Socis". Landstingets möten hölls i rådhussalen i Socis fram till 1939 då stadshuset byggdes.
År 1938, när Julius Sundblom var 73 år, reser han som talman med en delegation till Helsingfors för att förklara ålänningarnas syn på befästningsfrågan.
Carl Björkmans positiva inställning till Stockholmsplanen innebär att hans dagar som lantråd är räknade. Åland kan inte ha ett lantråd som helt går emot den stora landstings- och folkmajoritetens linje. I december 1938 ger landstinget Björkman misstroendevotum med rösterna 22-7.
8 augusti: Pappa Julle och mor Hilda firar guldbröllopsdag med middag på "Socis" tillsammans med hela familjen. I folkmun kallades Socitetshuset i Mariehamn för "Socis".
Barnbarnet Bo Eriksson minns:
Den gråtande pojken i högra hörnet på fotot från Pappa Julles och Mor Hildas bröllopsdag är jag. Minns mycket väl den händelsen, trodde fotografen skulle skjuta mig. Kameran på stativ, svart skynke över den hukande fotografen - vad annat kunde en två-åring från landet tro!
30 november: sovjetiska trupper anfaller Finland. Vinterkriget har börjat.
Under vinterkriget blir det aktuellt att grunda ett hemvärn bestående av frivilliga beväpnade åländska trupper som ska försvara sin hembygd. Julius Sundblom godkänner planerna när han försäkrat sig om att hemvärnet bara skulle finnas i krigstid och bara försvara Åland. Trots att Sundblom i hela sitt liv misstrott militära lösningar är han ingen radikalpacifist. Han förklarar att om fienden landstiger på Åland kommer han själv att ställa sig på trappan och försvara hus och hem. Sundbloms välsignelse till hemvärnet leder till att uppslutningen blir mycket stor. Inte mindre än 1.800 män anmäler sig. Kvinnorna organiserar sig i Ålands hemvärnskvinnor.
28 oktober: Julius fru Hilda, eller mor Hilda som familjen kallade henne, dör i Mariehamn.
13 mars: vinterkriget tar slut. Finland förlorar, men lyckas bevara sin självständighet. Man måste dock avstå stora områden till Sovjetunionen.
Familjen Sundblom var fortsättningsvis engagerade i tidningens framtid. Benita Mattsson-Eklund skriver i Ålandstidningens hundraårshistorik "100 år med ÅLAND".
"Sonen Thorvald var tidningsbolagets styrelseordförande fram till 1967 och från 1945 var han även VD och den största aktieägaren. Lillebror Bror blev chefredaktör 1951 ...och kom att sitta på posten i 25 år"
I juni 1941 är Finland åter i krig med Sovjetunionen. Fortsättningskriget har satt igång. Denna gång strider Finland tillsammans med Nazityskland. Målet är att ta tillbaka de förlorade områdena från vinterkriget, men snart har de finländska trupperna överskridit den gamla gränsen och trängt långt in i Sovjet.
Finland förlorar även fortsättningskriget, men lyckas bevara sin självständighet. Vid vapenstilleståndet i september 1944 måste man åter lämna från sig stora landområden och bland annat arrendera ut Porkala udd utanför Helsingfors till Sovjetunionen under 50 år.
19 september: Julius Sundblom besöker Sveriges statsminister Per Albin Hansson för att diskutera en återförening med Sverige.
22 juni: På Julius Sundbloms 80-årsdag visar ålänningarna sin tacksamhet. Han får motta en hyllningsadress med upp emot 7.000 namn.
Dagen till ära utkommer tidningen Åland med ett specialnummer tillägnat 80-åringens livsgärning. Julius Sundblom var helt ovetande om detta. Själv tyckte han att det räckte med ett kort omnämnande.
Igen går mina tankar till Pappa Julles 80-års dag. Ålands blågula trevådsflagga vajade på flaggstången. Det var min pappa som hissat den och jag var lite rädd för att polisen skulle komma och ta honom för jag visste att den flaggan var förbjuden. Men den dagen fick den vaja i fred.
Tidningshuset var till brädden fyllt av gratulanter. Så kom en stor kör med sångare från hela Åland för att uppvakta. De rymdes inte in så de ställde upp sig nere på gården. Pappa Julle reste sig lite mödosamt. Kanske han hade ont. Så gick han långsamt men rak i ryggen ut på balkongen. Och sångkören stämde upp. Vad de sjöng vet jag inte. Jag önskar att det var "Säterjäntans söndag" för det var pappa Julles älsklingssång. När han kom in från balkongen torkade han sina tårar.
Klicka på bilden nedan för att öppna och spela upp Säterjäntans söndag, Julius favoritsång!
1 maj: Julius Sundblom håller festtalet vid Folkhögskolans avslutning.
Vi barn var alltid med på skolans festigheter, så även denna gång. Julius Sundblom höll festtalet. Jag minns att han bland annat talade om hur undervisning gick till på folkskolenivå när han kom tillbaka till sin hembygd som nyutbildad folkskollärare från Nykarleby Folkskoleseminarium. Eleverna skulle lära sig alfabetet utantill genom att sjunga en ramsa där alla bokstäver ingick. Jag minns att han sjöng genom hela ramsan från A till Ö med hög och tydlig sångröst.
8 juli: Julius deltar i sångfesten i Mariehamn, för första gången som åskådare. Han hade skrivit ett avslutningstal som lästes upp av Jan-Erik Eriksson. Slutorden i talet som speglade Julius tacksamhet över att fått leva och verka på de åländska öarna:
Det var en upplevelse att höra Julius Sundblom hålla tal på sångfesterna. Han pratade om Åland, vår svenska kultur och vårt svenska språk så att tårarna strömmade nerför mina kinder. Och jag lärde mig verkeligen hur värdefullt det är att ha en hembygd, en plats i världen där man hör hemma.
- Anni Blomqvist om Julius förmåga att hålla tal.
23 augusti: Julius Sundblom dör i hemmet i tidningsgården, 80 år gammal. Han hade vårdats på sjukhus i Stockholm sedan juli för gallvägssjukdom, men han ville blir utskriven. Han ville dö hemma på Åland.
Fredagen den 24 juli klockan 11.00 ringde alla åländska kyrkklockor själaringning för Julius Sundblom. Den hedersbevisningen har ingen annan åländsk privatperson fått.
Pappa Julle avlider den 23 augusti, en sorgens dag. I min folkskola räcker jag upp handen och ber att få ledig för att vara med om begravningen. Jag minns att min lärare Karl Andersson blir mycket rörd och att han håller en lektion om Julius Sundbloms betydelse för Åland och dess folk.